Asså inte tempo-mässigt utan musik som måste växa. Sån musik som man kan höra tusen gånger och sen plötsligt en dag inse storheten med, är något av det mest faschinerande jag vet. När en låt växer och växer och - pang - plötsligt griper den tag om ens hjärta och man är fast, frälst, fruktsam, futuristisk osv.

Som jag skrivit innan tog det ett år (!) av aktivt lyssnande på John Mayer innan jag insåg hans genialitet. Även om jag tyckte låtarna var bra så blev de inte genialiska i mina öron förrän tusen lyssningar senare.

Ett annat geni är Bon Iver (iver uttalas icke amerikanskt "ajver" utan franskt "ivér"). Hans skiva "For Emma, Forever Ago" är ett av de bästa albumen genom tiderna och jag har hört det oräkneliga gånger. Härom kvällen när jag åkte spårvagn så fick jag en vers på huvudet. Visste det var Bons men kunde inte komma på namnet på låten. Så jag började leta och hittade till slut vilken det var. Blindsided. En låt jag inte ens kunde lokalisera var plötsligt en sån där "världens bästa låt".

När en randomn låt på en platta man hört tusen gånger plötsligt träder fram och blir till ett mästerverk, så vet man att plattan är...one of a kind.

Om 1,5 år kommer gitarr-slagen i början även kunna golva er själ. Håll ut!

Om man är nybörjar-lyssnare så rekommenderar jag nej inte rekommenderar, befaller, vederbörande att lyssna på "Flume", "Towers" och "Skinny Love". 

Idag är det fre. Dagens låt ska därför vara lite pepp. Och ja, Bon Ivers musik är väl inte direkt känd som work out-musik, så jag återkommer.

Ha en chön friday nu! 

Dempsey

Ja. Nä. Det här gick ju inte så smidigt. 

Sanning 1: Jag fick sån panik när denna sida skulle bli "official" att jag tog bort den.

Sanning 2: Jag sparade den på en annan sida för att kunna fortsätta själv.

Sanning 3: Jag måste sluta vara sån mes. 

Så ja. Nu får detta vara världens mest pretto-osäkra-veliga-dryga-pinsamma-ensamma-kassa blogg, who cares! Det r ju faktiskt musiken som står i centrum och den är divine.

Så med dessa ovälkomnande inbjudningar och patetiska försök till att "blogga" så försöker jag igen. Välkommen. Detta är en blogg.

Dagens låt:

Om någon undrar så är det bl.a Michael Bublé och Seth Rogan som spelar "hockey" efteråt.

Bra band, låt, arr, sound, genomförande, känsla osv. Sörjer att jag ännu inte fått ta del av Kallpjäs live. De är ju faktsikt ett av nutidens bästa band. Hade lyssnat på "dagens låt" länge nog för att tröttna, men när jag såg detta klipp för någon dag sedan föll jag än en gång som en fura. Älskar dur-grejen på slutet.

Ha en fin tors nu! (rätt dag idag, skrev tis senast när det var mån )

Bollie-bollie!

Dempsey

Såhär är det.

Denna blogg är inte längre "undercover" eftersom jag lånade min brors fb och bloggplatsen kopplade ihop oss och vips länkade min bror, Ajvenhoe, till denna (topp-hemliga) blogg. Chock växlade till rädsla, rädsla blev till förskräckelse, förskräckelse utbröt i  fullständig panik. Tänk er Skriet Från Munch ackompanjerad av musiken till Psycho. "Avslöjad! Blottad! No more peace, love and understanding!" mantrat ekade inom mina tankars väggar. I stället för att ha trygga 0 besökare (på sin höjd 3 - jag och mina syskon Ajvenhoe och Törnrosa) i statistiken såg jag till min förskräckelse att hela 26, TJUGOSEX (levande människor) upptäckt den "gömda gamla bisonoxen" som man brukar säga. Ni förstår inte. Detta steg var inte ett steg, det var ett gigantiskt jättekliv i denna ytterst känsliga fas. "Att vara en bloggare, eller att inte vara en bloggare, det är frågan." Jag menar vill jag ens detta? Kan jag göra detta? Kommer jag fortsätta? Frågorna ville aldrig ta slut. Det är inte det att jag har något emot levande människor, det är bara det att...Det som var tänkt att vara min lilla musik-terapi, minnes-bibliotek, musik-bankvalv inte längre bara var mitt.

- Men ursäkta mig, vad är det som är så farligt med det då??

- Jo det ska jag säga dig. Nu kanske jag får prestations-ångest, censurerar mig själv, granskar mig själv, känner stress över att jag måste uppdatera all the taiiiim osv. Och tänk om folk inte tycker att musiken eller att det jag skriver är bra? Tänk om jag får hatbrev? Tänk om jag måste byta adress???

- Ta't easy Dempsey. Nu är det så att du gjorde denna lilla blogg för två veckor sedan när du var sjuk. Då har man tid. Nu har du blivit frisk och inte bloggat på 5 dagar så om du kollar statistiken igen, så står den på 0.

- Hm ok. Så aftonbladet har inte ringt då?

- Nä. Din bror tog ju även bort länken direkt...

- Aha.

- Men du. Vad är det som är så farligt med att hoppa? Att ta steget ut i vakuum och landa på okänd mark. Är det så farligt?

- Nä kanske inte. Nä, det hade ju faktiskt varit rätt roligt att sprida grym musik.

- Ja! Va nu inte så jäkla svennig och hemlig! De e ba å åk!

Ok då.

Varmt välkommen (på riktigt) till Dempsey Kaufmans musikblogg!

Den kommer kanske inte uppdateras på flera månader ibland. Den kommer antagligen inte vara speciellt älskvärd i någon annans ögon än Dempseys. Den kommer förmodligen dö rätt snart. Men (?) idag dansar den macarena-dansen utav bara hellsicke. Så. Om någon där ute, in the space, läser detta så hoppas jag att den ska upptäcka lite bra musik. För att upptäcka bra musik är något av det bästa som finns.

Dagens låt:

Ville faktiskt att mitt första inlägg som "official" skulle ha Welcome i titeln. Passande och trevligt.

Ha en fin tis-kväll alla internet-användare!

Nu ska jag fira min vän Hellboy's 22-årsdag.

Poss o Kraum

Dempsey

P.S Namnet Music of My Mind kommer från Stevie Wonders album-titel från 1972.

Vill bara lite snabbt hylla Max Martin en kortis. En av världens största låtskrivare. 

To be continued...

Dempsey

Dagens Låt:

//Dempsey

"So I leave you alone, I'm gonna love alone"

Gonadt!

Dempsey

Idag ska jag lista Top 5 John Mayer! Han är en utav de tre artister som betyder mest för mig (John, India och Stevie). Inte bara musiken och arren i sig inspirerar, utan även (kanske främst) texterna. Jag vill påstå att han skiver de bästa låt-texterna i världen. Många skulle nog säga "Är du inte klok!? Det gör ju Bob Dylan!" eller "No way, Paul Simon!" bla bla bla. Men ja, man har bara olika smak helt enkelt. 

   John Mayer fångar det primära, och gör det med finess. Han formulerar små, små konkreta meningar, som visar sig vara allt annat än konkreta. Om ni förstår vad jag menar. Vackra. Nytänkande. Kloka. Djupa. Kreativa. Väsentliga. Nakna. Intellektuella. Snygga. Ja, jag skulle kunna prisa hans texter i all oändlighet. Och hela honom ska vi inte tala om; rösten, spelet, känslan, soundet, produktionen osv. osv. Men hm. Jag märker nu att jag får begränsa det lite. Vi kör Top 5 John Mayer-texter ist. Annars glider jag in på solon, rösten, melodi-slingor osv... Vi får helt enkelt dela upp det! 

Vi värmer upp med lite sköna lines:

- "Anything other than yes is no//Anything other than stay is go//Anything less than I love you is lying". (Friends, Lovers Or Nothing)

- "Wherever I go//Whatever I do//I wonder where I am in my relationship to you" (In Your Atmosphere)

- "And when you trust your television//what you get is what you got//Cause when they own the information //oh they can bend it all they want." (Waiting On the World To Change)

- "It's just the way you move/The way you move me" (Back To You)

- "You'd better know that in the end// Its better to say too much//Then never say what you need to say again" (Say)

- "I'm in repair//I'm not together but I'm getting there" (In Repair)

Åh! Detta är ju bara ett litet, litet urval. Jag säger "lyckost!" om man har denna musik och lyrik att upptäcka framför sig. Rekommenderar så många fler!! Skulle kunna ägna hela bloggen till Johns musik. Rekommenderar veeeeeeeeerkligen texten till Daughters. Men nä, nu får jag bromsa.

Ok, håll i hatten! 

Dempseys Top 5 John Mayer-låttexter

Plats Nummer 5: Belief

"We're never gonna win the world. We're never gonna stop the war. We're never gonna beat this if belief is what we're fighting for"

Ökade min förståelse inför hur och varför världen ser ut som den gör, och hur den kan förändras på riktigt. Mäktigt.

Plats Nummer 4: Another Kind of Green

"I don't need another kind of green to know, I'm on the right side with you"

(Tog denna gamla live-versionen för jag gillar verkligen melodi-grajorna han gör på slutet)

Jag dör bara gitarren börjar i original-inspelningen. Usch. Det gör liksom ont. Men oftast är ju det smärtsamma det bästa. Textraden ovan tycker jag är en av de vackraste som skrivits. Säkerligen inte den första när det gäller "gräset är grönare på andra sidan"-metaforen, men den första som nått fram till mig på detta vis. Det är liksom sällan man hör från någon på den sidan.

Plats Nummer 3: Gravity

"Keep Me Where the Light Is"

Det tog ett år innan jag kunde uppskatta John M. från det att jag började lyssna (helt sjukt egentligen! men fantastiskt fascinerande). Under det året hade jag dock tre låtar som jag gillade, som inte "var så jäkla såsiga..."(!). Waiting On the World to Change, In Repair och Gravity. Jag minns att första gången jag hörde Gravity tyckte jag det var coolt att en vit pop-snubbe hade ett hur-chill-som-helst-soul-trumkomp. Eftersom jag är uppvuxen med soul så klappade mitt soul-hjärta lite extra. Och så var det då det här med texten. Gravity är ett typiskt exempel på en Mayer-text tycker jag. Hyfsat simpel men formulerad med hjärta och finess. Det finns en sorts perfektion som aldrig blir klinisk. Raden "twice as much ain't twice as good" är ju koncis och snygg, medan "keep me where the light is" är klassisk och stark.

*Dessutom är denna låt en sån där "minnes-låt":)

Plats Nummer 2: Heart of Life

"Bad news never had good timing"

Livets sång. Om en enda låt skulle beskriva, guida och hjälpa en genom detta märkliga, obegripliga, spännande, överjävliga, alldeles underbara liv, så skulle detta vara den låten.

Ge aldrig upp och bli likgiltig, the heart of life is good!!

Plats Nummer 1: Stop This Train

Ja. Här har vi då min lilla favoritlåt. Orkar inte skriva något om den. Inte p.g.a utmattning eller tristess utan bara för att den är så stark. Om vi ska bli riktigt personliga så kan jag berätta att när jag hörde den live i Chicago bröt jag ihop en smula.  

Jaha det var det! Märkte att 4/5 låtar kommer från albumet Continuum. Det är ju dock inte en tillfällighet eftersom Continuum är ett av de bästa albumen genom tiderna;) 

*Klippen från Youtube är från konsert-dvd'n Where the Light Is, filmad i LA. (Förutom Another Kind of Green-klippet...om det nu behöver förtydligas?)

Vill slutligen bara tillägga att innan jag lyssnade på John Mayer hade jag aldrig uppskattat en elgitarr. 

Med dessa ord avslutar jag Top-5-inlägget om världens bästa låttext-skrivare.

Ha en fin fre-kväll!

Dempsey

Själv  sjöng jag "min kära lilla ponny" när jag var 8 år...

Dempsey