Halle da! Delar upp senaste dygnet i tre punkter.

1. Ligger och vrider mig i sängen av feber och hosta från 23-03. Lyckas till slut somna. Upp igen 08.30

2. Jobbar 9 timmar. Har så ont i halsen att det inte går att prata. (När rösten tryter bli allt myyyyycket mer omständigt. Det kan kunderna intyga...) Tar mig igenom dagen på något sätt. 

3. Slutar jobbet och åker hem. "Åker". 

Håll i er -

När jag kommer utanför jobbet spöar det som spån i backen. Just denna stund, när jag ska ta mig till hållplatsen, öppnar sig himlen - ännu mer. Ni vet sånt regn som gör ont. När jag går där (så fort som mitt fysiska tillstånd tillåter...) tänker jag "shit vilket väder! men det kunde varit värre". Och precis när jag försöker peppa mig själv och behålla nån sorts positiv energi inför min kommande bergsbestigning (att ta mig hem), är det som att självaste Gud öppnar sitt jättelika gap och fullkomligt sköljer över mig med sin monstruösa andedräkt. Och som om inte det vore nog, så börjar det hagla. HAGLA. Alltså: (för att ni riktigt ska förstå, ta in) niagarafall + monstruös motvind + isklumpar!! Just denna dag då jag är sjuk och ska ta mig hem efter 9 timmars arbete.

   Var ige det lättaste att peppa mig själv när jag gick där i 45 graders vinkel för att över huvud taget kunna ta mig framåt...

"Typ" såhär såg jag ut.

Men alvarligt talat. Varför skriver jag då om detta?

Varför berättar jag om min i-lands-problem-dag här? 

Jo det sk jag berätta. Min bror Antonio som ni vid detta laget känner, tycker att jag ska skriva mer personligt. Så därav min öppna klagan. Men är sånt här egentligen speciellt intressant? Vill man "klicka in sig" på en sida och sen läsa om någon som klagar? 

Tvek på den känner jag.

Kanske om det är något viktigt det klagas på. Som rasism, sexism, skruvad idealism eller nåt sånt. För när det väl kommer till kritan, så är denna dag inte så mycket att klaga på. Nu ligger jag här under täcket och kommer somna när som. När jag tänker på det, är jag så jäkla tacksam över att jag har det så bra. Inte för att vara pretto och så, klart man får klaga, och klart att jag haft en rätt b dag. Men känns inte som att det är så intressant att det behöver ta plats här. Inte i denna (ljuvliga) blogg.

Därför ska jag avsluta med något som är intressant. 

(Hur jäkla långt blir detta inlägg!?)

Jo alltså. Jag ska avsluta med - lalalala - musik!

Idag backar vi ordentligt i backspegeln. Tycker mycket om denna låt och den knyter ihop säcken på ett alldeles förträffligt vis:

Dagens låt: Grey Rain of Sweden

Doris Svensson föddes 1947 i Göteborg. Du har säkert hört hennes mer kända (och fantastiska) låt "did you give the world some love today, baby".

Men om inte så har du den här!:)

Vill önska ett kollektivt "krya på dig" till alla nu i hösteman-tider.

Håller speciellt tummarna för dig A. Banderas. Att dina sjuke-känslor ska gå över.

Gonatt läsarna! (läsaren)

Dempsey

P.S Did you give the world some love today?